Carl von Roland och hans berättelse

I samband med den besynnerliga boken Flykten från Ryssland kom mitt intresse att riktas även mot den berättelse som Carl von Roland verkligen skrev. När Samuel Bring 1914 utgav Rolands berättelse under titeln Minnen från fångenskapen i Ryssland och Carl XII:s krig var det utifrån en handskrift i Engeströmska samlingen i Kungl. Biblioteket. Bring kunde lätt konstatera att handskriften inte var ett original, utan "en illa gjord afskrift eller utskrift". Som detta exemplar var det enda Bring kände till fanns det dock inga alternativ att bygga på och Bring tvingades därför att ge ut avskriften, med dess fel och brister. Som en noggrann man, med respekt för texten, gjorde han naturligtvis inga tillägg eller andra förändringar bortsett från vissa moderniseringar i avseende på interpunktion och bruket av stora bokstäver.

Många år senare kom det emellertid till Kungl. Biblioteket ännu en handskrift innehållande Rolands berättelse, nu med signum Ir 7e. Och ännu intressantare, en handskrift som dessutom, åtminstone delvis, är egenhändig. Dessutom torde den oomtvistligt vara äldre än den Bring använde, vilket gör den spännande på många sätt. Tyvärr är handskriften bitvis defekt, men innehållet är ändå så pass intressant att jag ska ägna visst utrymme åt den.

Den mest intressanta delen av denna handskrift är ett längre utkast till vissa delar av berättelsen vilket inleds med en redogörelse för bakgrunden till dess tillkomst. En bakgrund som naturligtvis är helt annan än den som anges i Flykten från Ryssland. Att Roland, som där sägs, skulle skrivit ned sina minnen i avsikt att korrigera felaktigheter i Jöran Nordbergs Konung Carl den XII:s historia är en helt omöjlig teori då det enbart är ett fåtal små detaljer som överhuvudtaget skulle varit intressanta för Nordberg. Rolands berättelse handlar ju framför allt om hans egna äventyr i Ryssland och under flykten, medan Nordberg intresserade sig för Karl XII:s göranden och låtanden, krigshändelserna osv. Alltså två helt olika ämnen. Men, varför inte låta Roland själv berätta om berättelsens tillkomst? Jag har låtit texten stå helt orubbad eller i varje fall försökt låta den stå så. Oavsiktliga tolkningsfel och inkonsekvenser kan förvisso ha insmugit sig.

Berättelsen

Noter

In nomine Jesu

Oachtat åtskillige, så wähl H:rr Professorer i Upsala  wijd min återkomst till mitt fädernesland, samt flere, dem iag så lijtet som de förra kiänna ; dock genom (?) andra bekanta anmodat mig, at upteckna mina aventurer och låta [?] [?] [?] [?] [?] utom landz giort och haft, ja äfw:  jemwähl  blef mig, utaf den wyrdige Biskopen /: nu warande Archiebiskop Bentzelius :/ lijkaledes för få åhr sedan, utaf dette tillfälle, at Jag war utaf (?) högwälb: h:r Baron general majoren och landzhöfdingen d'Albedill i Linkiöp: till en aftonmåltijd buden, hwarest äfw: den wyrdige Biskopen war, då under måltijden /: iag minns äj af hwad tillfälle :/ en diskurse upkom angående regeringen i Hispanien, då iag wijd samma tillfälle något berättade, som annars icke allment bekant war men iag sielf samma act bewijstat, med mehra som af Bemte: [?] [?] [?] , bad han mig, lemna sig, min beskrifning om mina resor och det merkwärdiga under samma, som mig kunde wara händt, ändock iag dett tillz dato icke effterkommit, lärer fuller numehra knapt skie, aldenstund Jag af en och annan, nogsamt förmärkt, det de så otrol:t  hållit, hwad dock klara och rena Sanning är, och det mehrendehlz af Sådana personer som tyckes wilja wara något mehra ansenlige änskiönt de intet ondt försökt, och föga warit utom Rijksens gräntzor, altså will allenast utj möjeligaste korthet, mitt lefwnads lopp, här medelst anteckna.

Handskriften är, särskilt i kopierad form, aningen svårtydd. Följande markeringar har använts:
(?) = tolkningen av ordet osäker.
[?] = tolkningen så osäker att ett ord uteslutits.

Trots att handskriften är odaterad går denna del av innehållet att datera, tack vare dessa uppgifter. Christer Henric d'Albedyhll (1679-1750) blev landshövding i Östergötlands län 20/12 1736, en post han innehade till den 30 december 1747. Den biskop Benzelius som nämns torde med största sannolikhet vara Erik d.y. (1675-1743), biskop i Linköping 5/5 1731 och utnämnd till ärkebiskop 20/9 1742. Erik Benzelius d.y. avled den 23/9 1743 och denna del av Rolands berättelse bör alltså vara nedskriven mellan slutet av september 1742 och slutet av september 1743.

I den slutgiltiga versionen av berättelsen omtalas att Roland ska ha legat sjuk i feber i 18 månader och därför inte känt till utgivningen av Nordbergs Konung Carl den XII:s historia, utgiven 1740. Det är väl därför inte omöjligt att det aldrig ivägskickade brevet till Nordberg, med Rolands synpunkter på några incidenter han själv hade upplevt, kom att tjäna som någon slags inspiration för R. att slutligen ändå skriva ned sina upplevelser.

Rolands upplevelser av "Hispanien" måste ha varit mycket begränsade, varför det sannolikt handlar om den blivande spanska drottningen Elisabeth Farnese (1692-1766), som Roland säger sig ha sett vid hennes ankomst till Genua 1714.

 

A:o 1684 d. 30 Octobr. är iag född utj Stockholm, mine föräldrar woro wijda nampnkunnige och förmögne Kiöp- och handelsmen i Stockh: min [?] Sahl: Roland Eliasson, hwilken 2 åhr effter min afresa från Stockh: blifwit död, nämbl. 1706, min Sahl moder war Brijta Erikz dotter Angerman, som el:st fast allment blef kallat rijka Erik Hans dotter i Upsala, blef död anno 1724 ej långt effter den stora brand i Stockh: och Södermalm, då så wähl hennes som wår största Egendom gick i röök, hwilken så hon, eom wij ännu då qwarlefwande barn, utj hennes huss wijd skiepzbron måste med grämelse Sielfwa ansee. Den stora brand som Roland här refererar till inträffade den 1 maj 1723, då elden kom lös i en kvarn som låg strax söder om Maria kyrka. Branden spred sig i den starka vinden mycket snabbt österut och ödelade större delen av Katarina församling och lyckades till och med sprida sig över till Skeppsholmen, Beckholmen och Djurgården. I Stockholm ska vid den här tiden ha funnits ca 4 700 fastigheter och av dessa förstördes bl.a. bortåt 500 sten- och trähus av olika storlekar. Katastrofen ledde till inrättandet av Kungl. politi- och brandkommissionen. För branden och dess följder, se Wester, A., Kungliga politi- och brandkommissionen. - Stockholm, 1946.
Utaf Kiörkieherden och Doctor Matthias Iser utj stora el: St Nicolai kiörkia är iag Christnader wijd nampn Carl; wjd åhrens tilltagande höltz mig Praeceptores i huset, tillz anno 1796 (sic), då iag med min Informator reste til Upsala, och höltz wjd academien tillz anno 1700 ;

 

Matthias Iser (1645-1725) var en driftig och förmögen man, som bland annat hade intressen Nyköpings mässingsbruk. Hans bokliga bildning ska inte ha varit lika stor. Under hans tid i Västerås ska det ha funnits en nidvisa över honom som började:
Episcopus Iser
In studiis miser

För Iser, se Ekström, G., Västerås stifts herdaminne. 2:2, 1700-talet. - Köping, 1990, s. 526 ff.

När det gäller Carl von Rolands studier i Uppsala tycks litteraturen tiga. Ett par av hans bröder finns upptagna i Gösta Thimons Stockholms nations studenter i Uppsala 1649-1800, men Carl v. Roland saknas såväl där som i Uppsala universitets matrikel 1595-1817 : register.

aldenstund iag icke synnerl: hug hade at Studera längre, tog min fader mig på sittt Contoir hwarest iag förblef tillz 1703, då iag lät förmärka mig hos mine föräldrar, at iag synnerlig lust hade, afresa utj Krig, hwilket oachtat de sökte på alt wjs at afråda mig, fattade iag dock desto större huug därtill, och som min fader då såg, at intet stode at afhålla mig där ifrån, lät han uppå Konungens stall öfa mig utj rjdande tillz anno 1704 sidst i april, då sedan iag erhållit tienliga kläder Sadel och Mundour,  
begaf iag mig till dahleröö, hwarest den Kongel:e PåstJachten då låg, och på Samma ombord, som och kort därpå afseglade till Dantzig ; Efter att den svenska huvudarmén lämnat Baltikum uppstod ett behov att öppna direkta sjöpostförbindelser Stockholm-Preussen och svenska postjakter började trafikera Danzig och Königsberg, se: Rudbeck, J., Svenska postverkets fartyg och sjöpostförbindelser under tre hundra år. - Stockholm, 1935.
därifrån, effter något wistande, till Polska Preussen, hwarest General gref Magni Stenbocks Dragoneregemente I winterqwarter låg, Det har rått viss oklarhet om den exakta tidpunkten för Rolands inträde i armén. I den tryckta versionen av berättelsen säger han att detta skedde 1704, vilket här alltså preciseras till april 1704. I Rolands meritförteckning från 1719, tryckt i Karolinska krigares tjänsteförteckningar... - Stockholm, 1901, säger han däremot att detta skedde i början av 1705. Bring förmodade 1705 var det riktiga. I och med att Roland här anger att han tog värvning i april månad bestyrks Brings tes, Stenbocks dragonregemente sattes upp först på hösten 1704.
hwarunder iag redan i Stockholm straxt före afresan war engagerad Såsom Volonteur ;1705 på marchen till Warschau blef iag Corporal, sedermehra gradatim avancerat tillz iag utj Saxen blef Cornette 1707 in aprili effter Kongl. Fullmacht daterat Altranstet. Över raden står: "redan i Stockholm före afresan var". Tolkningen av var i meningen dessa ord hör hemma är min egen.

I marginalen noterat: "NB Corporal vide anmerk: Pag: 1:"

Magnus Stenbock befann sig ännu i slutet av juli 1705 i Preussen. Den 17 augusti skrev han hem till hustrun Eva om ankomsten till Warszawa, se: Stenbock, M., Magnus Stenbock och Eva Oxenstierna : en brefväxling. D. 2. - Stockholm, 1914.

1708 blef iag Lieut: af samma Dragone Regemente, som då H:r Öfwerste Hielm effter Ofanbem:te gref Stenbock, bekommit  
(Under arbete)

©Bengt Nilsson
benni@bibl.liu.se
Senast uppdaterad: 2007-03-18 17:32